Stenbitsmete (Bäcköringsmete) i Täfteån

Datum: Söndag 23 maj
Lufttemp: 15 grader
Väder: Växlande molnighet
Plats: Täfteån
Fiskare: Johan och Michael (pappa)
Typ av fiske: Mete
Tappad fisk: 6
Fångad fisk: 4
Största fisk: 3 hg

Det faktum att Täfteån
har bäcköring brukar ju inte direkt vara känt för de flesta, men jag och pappa brukar fara dit och meta någon gång per år. Nu var det alltså dags igen att prova lyckan i de djupa skogarna där ån sakta rinner över stock och sten.


Father and son

Täfteån är riktigt fin bitvis

Kl 18 gjorde vi oss i ordning och packade metspöna och drog iväg. När vi kom fram sa pappa att vi egentligen är lite sen, i alla fall enligt farfar som brukar säga: "När löven är som musöron, då är det som bäst". Men vi brukar oftast vara här ännu senare och meta och då har det ju gått bra, så det borde ju gå bra den här gången också.


"Musöron"

Vi började gå in i skogen längs ån och prövade några fina grubbor och strömmar, bl.a. "Tracys grubba". Pappa fick på en liten rätt tidigt som släppte i luften. Vi fortsatte gå uppströms och vi fick varsin stenbit på ca 50 g. Vi tappade också ett par stycken till.


Kvällens första bäckis, ca 50 g tung!

En bit uppströms hittade pappa en fin grubba där båda satt på huk ett tag och fiskade av hela böjen, då jag plötsligt fick ett brutalt hugg. Än fast öringen är så liten är det ju en otroligt stark fisk så det känns verkligen mycket med dessa klena metspön. Öringen var riktigt fin, på ca 1,5 hg.


Min lovely bäckis på 1,5 hg

Vi fortsatte uppströms en bit till där vi prövade varsitt lovande ställe. Jag provade en liten grund ström och pappa en fin djup grubba. Efter 5 minuters fiske så visade det sig att jag dragit vinstlotten och fick på en riktigt grov en!
"Jag har en! JÄVLAR VAD STOR!"
Jag fightade med fisken ett tag och fick sedan tag i linan med ena handen och fisken i den andra. Det var en riktigt fin fisk på ca 3 hg, nästan så stora som de kan bli här i ån. Jag var just i färd med att kroka av fisken då den sprattlade till och frigjorde sig mitt grepp. Kroken lossnade och fisken simmade iväg, lika bra det då vi ändå släppte tillbaka all fisk vi fick men jag hann inte ta kort på den fisk som var störst, dubbelt så stor som den största jag fick en bild på. Jag slängde därför ur mig en svordom och gick vidare, lite smått irriterad. Typiskt att man inte ska få någon bild på de riktigt fina fiskarna. Efter den här bjässen (en bjässe i täfteåns bäcköringsmått mätt) så kände vi inge mer och gick hem. Men det var i alla fall en väldigt lyckad kväll i Täfteån!

Kommentarer:

1 Farfar:

Helt riktigt "ödderblana som musöra och rönn blana som en tjearfot" då äre som bäst.

Kommentera här: